Laddar Evenemang
NYTT DATUM

Göteborgs Symfoniker

Sjostakovitjs femma

fredag
21 februari 19.00
ORD. PRIS 390 kr Stora salen 2 tim / Paus ARR: Vara Konserthus

Göteborgs Symfoniker

Sjostakovitjs femma

Femte symfonin blev Sjostakovitjs stora revansch efter sovjetpolitrukernas angrepp på operan Lady MacBeth från Mtsensk året innan. Här kraftfullt framförd av Göteborgs Symfoniker under ledning av Santtu-Matias Rouvali. Publiksuccé blev det även vid Beethovens debut med andra pianokonserten, denna kväll med Mari Kodama som solist.

Program

R Strauss – Don Juan
Beethoven – Pianokonsert nr 2
Paus
Sjostakovitj – Symfoni nr 5

Medverkande

Göteborgs Symfoniker
Santtu-Matias Rouvali, dirigent
Mari Kodama, piano 

Introduktion

Introduktion i Lilla salen kl. 17.30. Fri entré. Begränsat antal platser.

Viktig info / Konserten är flyttad till 21 februari

Göteborgs Symfoniker ska i februari genomföra en omfattande turné i Japan. Pga förändrade omständigheter i turnéns logistiska planering, så tvingas Symfonikerna att tidigarelägga sin konsert i Vara Konserthus från 22 feb till 21 feb. 

Symfonikerna ber så klart ödmjukt om ursäkt för detta och har full förståelse för om denna ändring ställer till det för dig som konsertbesökare, men hoppas samtidigt att så många som möjligt av er som redan löst biljett kan närvara vid konserten den 21 februari. Konsertprogram och medverkande artister är oförändrade. 

Marco Feklistoff 
Planeringschef, Göteborgs Symfoniker

Mer information och återköp
Du som köpt biljett till den 22 februari flyttas automatiskt över till det nya datumet. Har du inte möjlighet att gå på konserten återköper vi givetvis din biljett, kontakta biljettkassan på tel. 0512-315 00.

Mer om konserten

Dmitri Sjostakovitjs konstnärliga liv på 1930- och 40-talen var en balansgång på slak lina där den allsmäktige Josef Stalins skugga ständigt hängde över honom som ett hotfullt mörkt moln. Att försöka leva upp till sina konstnärliga ideal utan att bli anklagad av den trångsynta sovjetiska regimen för att vara ”konformist” och ”Statens fiende” var bokstavligen en fråga om liv eller död. År 1934 blev hans opera Lady Macbeth från Mzensk en stor succé och hyllades som ”den nya sovjetiska operan”. Men två år senare såg Stalin en föreställning och ett par dagar senare publicerades i Pravda en artikel med rubriken ”Kaos i stället för musik” – troligen skriven av Stalin själv. Där fördömdes operan i kraftiga ordalag, och den försvann från repertoaren. Sjostakovitj var förkrossad men repade så småningom mod och kunde ett år senare presentera sin femte symfoni med den undfallande kommentaren ”En konstnärs svar på rättvis kritik”. Symfonin blev en ny succé, vinden vände och några år senare tilldelades han Stalinpriset. I efterhand har tonsättaren kritiserats och kallats feg, men han fruktade för sitt liv, väl medveten om att flera kulturpersonligheter fick sätta livet till i samband med de så kallade Moskvarättegångarna. Symfonin är en av hans mest spelade och den har en dramatisk kraft som i finalen skiftar från moll till dur och får en närmast triumfatorisk prägel.

Richard Strauss symfoniska dikt Don Juan bygger på en dikt av Nikolaus Lenau. Den skildrar förförarens ständiga jakt efter den perfekta kvinnan. Till slut inser han att han aldrig kommer att finna henne, förlorar tron på framtiden och vill bara dö. Trots det dystra slutet är klangprakten överväldigande och Strauss älskade verket. Han dirigerade själv uruppförandet 1889 som 25-åring. Sista gången han dirigerade det var 1947, två år innan han gick bort.

Trots att Beethovens pianokonsert i B-dur bär nummer 2, är den skriven åtskilliga år tidigare än konsert nr 1. Tonsättaren var då fortfarande i de sena tonåren. Konserten ger solisten rikliga tillfällen att briljera med sin teknik men Beethoven själv lär ha sagt till sin förläggare att den inte var något av hans bättre verk. Njutbart är det i alla fall och varslar i någon mån om vad som skulle komma när den blivande mästaren mognat.

Mari Kodama

Pianot var en självklar del av hemmet för Mari när hon växte upp. Mamma var pianist, hennes yngre syster Momo är också en framstående pianist och själv ville hon börja spela när hon var två år. Föräldrarna tyckte dock att det var lite väl tidigt. Men hon kunde läsa noter när hon var tre och när hon fyllt tio var hon fast besluten att bli professionell pianist. Fadern hade ledande befattningar inom den internationella bankvärlden och flyttade ofta, vilket ledde till att Mari och Momo blev verkliga kosmopoliter och växte upp i Tyskland, Frankrike, Schweiz och England. När hon var fjorton blev Mari antagen till Pariskonservatoriet och redan i de tidiga tonåren hade hon framgångar i diverse pianotävlingar i Europa. När hon var sjutton gav hon en succéartad debutkonsert i Japan och tre år senare, 1987, fick hon sitt internationella genombrott när hon spelade Prokofievs tredje pianokonsert tillsammans med Londonfilharmonikerna. Sedan dess har hon haft en framgångsrik karriär i Europa, USA och, förstås, Japan. Hon har gästat de flesta stora musikfestivalerna och samarbetat med pianiststorheter som Tatiana Nikolayeva – Sjostakovitjs favoritpianist – och Alfred Brendel, samt givetvis syster Momo, som hon också spelat in skivor med. Bland hennes egna inspelningar kan framför allt nämnas Beethovens samtliga pianosonater samt hans fem pianokonserter och trippelkonserten tillsammans med Deutsches Symphonie-Orchester Berlin under ledning av hennes make Kent Nagano, Göteborgssymfonikernas förste gästdirigent och konstnärlige rådgivare sedan 2013. Tillsammans med honom driver Mari också en musikfestival i Forest Hill i San Francisco.  

 

Maten
spelar en
viktig roll.